Ja så är det ju i våra liv, de följs åt hand i hand, glädjen och sorgen.
Rolf skrev om alla tistelfjärilar. I mars månad satt jag på en strand långt bort och reagerade för alla tistelfjärilar som kom flygande. Jag hälsade dem med värme och önskade lycka till på färden norrut. Nu vet vi att det kommit mängder hit. Många har jag i trädgården men sorgligt är det när jag möter dem på vägen och de mosas mot min bil men det går ju bara inte att väja för dem alla, tyvärr.
Ledsamt är också att 'mina' ladusvalor uteblivit detta år. De har häckat i många år i uthuset och jag antar att tiden tog ut sin rätt på de små ljuva. Jag hoppas de flyger lätt och högt i sin fågelhimmel.
Den stora glädjen var att idag se att storlommen är åter i Hultbren och dessutom med en liten ljuvligt söt dununge. Jag undrar om det inte var en av dess första simturer jag blev vittne till.
Tornseglare har vi ovanligt många i luften, blir intressant att se hur många som går ner för häckning. Och ja, stenknäckarna är kvar!
Sommarblommora lockar mängder med insekter men än är det få fjärilar. Blir intressant att följa hur det går för jag har sett många larver på nässlorna. Jadå, jag sparar nässlor och tistlar, kallar det för min fjärilsuppfödning när besökare undrar.
Ta hand om er därute! /Barbro